Välkommen till Johannas blogg!

Idag var det Tildas första sommaravslutning i skolan. Det var samling för samtliga klasser (0-6) ute på skolgården i den strålande förmiddagssolen och där fick vi oss de sedvanliga skolavslutningsingredienserna till livs; tal från rektorn, diplomutdelning, applåderande och inte minst Pippis (eller var det Idas) sommarvisa (eller både och) och förstås Den blomstertid nu kommer. Det hela avslutades dock i modern tappning med "alldans" till Manboy som gått varm hela terminen. Sedan fortsatte vi inne i klassrummet med fina ord från lärarna, högläsning, diplom, blommor till lärarna och fika.

Det var fint!

Att jag inte bloggar så flitigt längre är tydligt, att jag mer eller mindre lagt ned det dagliga spontanfotograferandet blir också uppenbart när jag letar någon rolig aktuell bild att bjuda på här. Jag ligger efter på alla håll o kanter kan man säga. Men här kommer några bilder från påsken i alla fall, mest för att det att jag kunde hitta varsin fin bilder på tjejerna där.



Påskriset hemma hos mommo som Tilda var behjälplig med att pynta såhär fint.


Sötaste påskgumman med gullig glugg (numera är det dubbelglugg där uppe)!!


Ella vägrade sjalett på huvudet men söt ändå!!

♥

Under senaste veckan så har det lossnat rejält på ordfronten för lillans del. Tidigare har hon mest sagt "mamma" till allt och pekat och viftat frustrerat för att göra sig förstådd. Det gör hon iofs fortfarande men hon har som sagt börjat forma några ord. T ex "borta",  "minna" och "pläpple". Minna används för att påpeka att något rätterligen är hennes (Ellas) och har använts mycket flitigt, och pläpple är förståss "äpple". Vi tycker det är jättekul att få henne att säga nya saker. Att härma ljudläten är också en rolig ordlek som vi roar oss med hela familjen. Den går till så att någon av oss frågar Ella "vad säger katten?" varpå hon svarar "mjaaaaauuuu" och så fortsätter det med uggla, hund, kossa mm. Man har inte roligare än vad man gör sig :)

♥

I fredags var lillans dagis stängt så då tog vi oss in till Kulturhuset och var lite kulturella tillsammans med en mammaledig kompis och hennes lille son. Det finns jättemycket kul att göra där har jag sett och hört och vi har varit på väg många gånger och nu blev det äntligen av. Det behövs (tyvärr) en "bonusdag" utöver helgen för att få till det. Vi hann bara skrapa på ytan i det stora utbudet och det fick bli målning som huvudsaklig aktivitet den här gången. Se såna fina och duktiga konstnärstjejer jag har. Min konstnärliga ådra som sträcker sig till en streckgubbe (ofrivillig ordvits, jag lovar) verkar de ha sluppit..





♥♥

Första gluggen!! I fredags lossnade den första tanden och båda tjejerna har nu glugg på samma ställe. E lär dock få vänta ca 5 år längre än T på att en ny tand ska växa ut..



Försöka duger!! Dock lönade det sig inte den här gången. Tandfén var inte på det humöret utan det blev "bara" en guldtia i glaset under natten. Jag förstår henne (eller honom), 20 mjölktänder x 100 kr blir ju 2000 kr per barn..

Nu har vi också klarat av dag 4 och 5 av inskolningen. Dessa två dagar har lillan varit själv (dvs utan förälder) på dagis mellan 9-15. Det har funkat jättebra. Hon har inte protesterat vid lämning och hon har enligt rapporter verkat trivas under dagarna. Vid måltiderna talar om på sitt bestämda vis när hon vill ha mer mat, om hon vill ha vatten eller mjölk, lock eller inte på muggen etc. När det blivit dags att sova har hon självmant gått och lagt sig på sin kudde på sin tilldelade plats. Fantastiskt! En stor eloge till de härliga pedagogerna. I kväll har vi fredagsmyst och jag somnade i soffan, trött efter en hektisk vecka med inskolning, jobb och byggdamm. Vi hoppas få lite ordning i helgen. Det är meningen att vi ska ha barnvakt men lillan brukar bli sjuk då så jag tar inte ut någonting i förskott.

 

Då har vi klarat av dag 3 på inskolningen och vi känner oss redo, kanske... Det känns dock lite som om man har invaggat lillan i någon villfarelse om att dagis är som en öppen förskola där vi hänger tillsammans heeeela dagarna för att sedan i morgon räcka lång näsa och säga "ha ha, gick du på den lätta, jag drar till jobbet nu, harebrahej". Men förhoppningsvis så funkar det som det är menat; att man som förälder varit med i alla moment och därmed "godkännt" dem och att barnet därmed känner sig trygg i miljön och i det som händer där. Varje dag är den andra ganska lik på småbarnsavdelningen, just för att barnen känner trygghet i rutiner. Lilla E var hur som helst glad idag och fortsatte sitt undersökande, även under utestunden på förmiddagen då hon tog små promenader på gården på egen hand och när det var dags för vila somnade hon efter bara några rymningsförsök och lite "verbala" protester för sakens skull. 

God Natt! 

Då har vi klarat av dag 1 och 2 av de totalt 3 (!!) inskolningsdagarna på dagis. Enligt denna metod ska barnet vistas på förskolan 9-15 i två veckor, varav en förälder är med de tre första dagarna. Sen kan man gå och jobba men ska vara "snabbt tillgänglig" (som om man inte alltid är det som förälder). När det begav sig med T var inskolningen en långdragen process på 2-3 veckor där man i stort sett bara vände i dörren de första dagarna och sen fick lämna längre och längre stunder. Det här känns både bättre och sämre. Hade det varit första gången hade jag som förälder kanske behövt en längre invänjning, men nu när det är andra gången och dessutom på samma dagis som T (Ella får till och med en av de supergulliga pedagoger (=fröknarna) som T hade hela sin dagiskarriär) så känns det bra såhär. Det är tre barn som skolas in och alltså har föräldrar med sig och åtta "veteraner". Lillan verkar gilla läget och kollar mest runt men kommer ibland och sätter sig i mitt knä en stund. Hon äter med god aptit och somnade idag på vilan till skillnad mot igår då hon vägrade ligga ner på sin tilldelade madrass på golvet.

God natt!

Enligt det nyhetsbrev som jag fick på 15 månadersdagen förra veckan så kommer det hända en del på talfronten inom en snar framtid: "Denna månad kommer ditt barn förmodligen att börja använda flera nya ord. Var beredd på att ett av dem kan vara "nej" - ett ord du förmodligen kommer att få höra ofta och högt...." Ja det ska verkligen bli spännande att se - och framförallt höra - vilka ord som kommer ur den lilla munnen framöver. Nu är det mest "mammamammamammamammamamma" hela tiden. Jag är dock tämligen säker på att hon inte menar just mamma alla gånger utan att mamma är det ord som ligger bäst i munnen och därmed används mest.

Jag har verkligen dålig koll på vilken dag det är, det blir lätt så med deltidjobb på oregelbundna dagar och så massa helgdagar på det. Men i morgon är det fredag igen har jag förstått. T är hos mommo sen igår och kommer hem på lördag, och på måndag börjar hon skolan igen. Inte utan att det blir skönt med lite vardag och rutiner igen. Måndagen därpå tar lillan ett steg ut i stora världen, det är nämligen inskolningsdags på dagis då. Milstolpe! Jag har svårt att tänka mig att hon ska vara på dagis och inte i hemmets trygga vrå på dagarna. Hon kommer nog alltid att vara lilla lillasyster i mina ögon. Men det tar förhoppningsvis inte så lång tid innan vi alla vänjer oss vid det nya.

Ella har klätt sig i stövlar (på fel fot) och syrrans mössa och tar några varv i lägenheten.



På tandfronten inte så mycket att orda om som synes.

Såhär i juletider är det säkert många som går och funderar på tandstatusen hos oss. Jag kan rapportera att det går fortsatt låååååångsamt. Nu tror vi dock att lillan är inne i en tandsprickningsfas igen (!?!) och man kan se hur hur knöligt det är inne i tandköttet med massa bissingar som vill ut. Hon har två små risgryn nere som sticker upp litegrann, och två lite rejälare plus en pytteliten däruppe. Dock ingen hel tand ute. För Tildas del är det fortfarande ett par tre tänder som man kan kalla för lösa, dock ingen som trillat ur ännu.

God natt!

Pepparkaksbak:






.. och lussebullsbak:



Tänk att jag fått såna duktiga bagerskor till döttrar. Ibland faller päronen långt från äppelträdet eller hur är det man brukar säga?

Igår var jag lite skönt retro i mammas sparkdräkt anno 1978 (för övrig inköpt på Domus vilket tvättlappen svallrar om, bara en sån sak..):



Idag ska vi på julkonsert med syrrans kör och sedan numera tradtionellt julpyssel med mammor och barn som mammas snälla kompisar ordnar.

KRAM

Jag fick ett nyhetsbrev idag på lillans 14-månadersdag och det brukar faktiskt vara ganska pricksäkert, likaså den här gången, se utdrag nedan:



"Det är ingen idé att förvänta sig bordsskick av småbarn. Att äta - liksom allt annat ditt barn gör - handlar om inlärning och i denna ålder tenderar inlärning att vara entusiastisk, men geggig. Ditt barn jobbar på att kunna hantera en sked - nödvändigt för att kunna äta själv - men kollar också hur ägg känns och vad som händer om man kastar druvor. Det kan tära lite på golvbeläggning och möbler. Lägg en vaxduk under ditt barns stol, servera varierad och hälsosam kost och låt ditt barn välja vad det vill äta."

Det är spännande att vänta på storken. Speciellt när det inte är man själv som går där en vecka över tiden med magen i vädret och allt bara känns stort och jobbigt. Det är lite av babyboom nu (igen) känns det som. Närmast är det två vänner som står på tur vilken dag som helst. För den ena är det första barnet och för den andra är det barn nummer tre och fyra (!!!), tvillingar alltså. Så jag går här och väntar på att mobilen ska surra till med goda nyheter och fina bilder på små nyfödisar.

Nu var det länge sedan jag rapporterade från tandfronten och spänningen är säkert olidlig. Vi misstänker hör och häpna tandsprickning för lillans del. Maken till sega tänder att komma upp har jag aldrig hört talas om. De två övre framtänderna har spruckit fram och växt till sig lite (mindre än hälften, kanske en fjärdedel). De nedre framtänderna kan man se (ovanifrån om ni förstår) men bara en av dem har kommit igenom ännu. Sedan är det en till på gång däruppe, man kan se hur den kämpar för att komma igenom. För T's del handlar det om det motsatta; att tappa tänder, och även där verkar det var lite på gång. Det är nämligen 2 stycken lösa i nederkäken. Den som väntar på något gott..

Jag gjorde misstaget att ta ut friskheten i förskott. Lillans feber gick upp igen till ca 39° igår och hon var av förståeliga skäl jättehängig. Hon har sovit 3 ggr per dag och inte alls varit sitt vanliga jag under dessa dagar men NU så verkar febern ha släppt greppet. I stället har ena ögat svullnat och blivigt rinnigt, men men.. förkylning kan sätta sig där med har jag hört. T är dock friskförklarad nu och ser fram emot skolan i morgon. Undrar om vi kan bocka av "svinisen" nu för tjejernas del eller om det är något annat de haft? Det lär vi märka framöver.

Mamma tycker att jag ser lite vild ut här:



Jag vet inte vad jag ska säga, this is me, typ liksom..

Mamma har klippt min lugg. Vad tycks?


FÖRE


EFTER


♥