Välkommen till Johannas blogg!

För någon vecka sedan stod lillan "lull" i flera sekunder men sedan dess har hon fegat ur lite och sätter sig ner när man släpper henne. Det känns såklart lite läskigt att stå på egna ben i stora världen. Hon är överlag väldigt klängig just nu (företrädes vis på mig) och vill vara i famnen hela tiden. Härligt med lite mammighet faktiskt. Man känner sig så bekräftad. Fast det är klart, det är ju inte alltid man behöver den där bekräftelsen, typ när man ska göra något som inte funkar så bra när lillan sitter på armen och det händer ju några ggr per dag :). Det är väl den där separationsfasen när hon upptäcker att hon är en egen lite person misstänker jag. Hon är nämligen inte så förtjust i att lägga sig i sängen heller utan sätter sig ofta upp och gallskriker ett par ggr innan hon somnar. Jag tar det med ro, man är ju så grymt rutinerad andra gången :) Nä jag kommer faktiskt inte ihåg mycket från när T var liten. Det var mycket därför jag startade denna blogg.

So long!